ponyfocus

Gick faktiskt himla bra. Känns så mycket roligare nu än när det bara går sämre. Har lixom suttit och varit beredd på en explosion och nästan varit rädd för att rida honom. Och det är ingen rolig känsla alls. Men idag släppta allt. Och jag blir så himla glad när det går framåt.

Vi jobbade lite i skritten att få han att acceptera min skänkel och ställa han och mjuka upp honom.

I traven jobbade vi på volt hela tiden, ställde honom inåt och flyttade han lite så han vet att min skänkel är där och att han ska acceptera den, och fick han att söka sig neråt. Och jobba med hela kroppen.

Galoppen var ungefär samma som traven.

Men detta hjälpte mig sååååå mycket. Jag förstår honom mycket bättre och kan rida utan att vara rädd. Som Malin sa: " Även dom allra känsligaste behöver en ehl del ben"

Och jag har alltid trott att jag inte behöver så mycket ben, men ju mer ben jag använder ju mer "litar" han på mig. 
Är i alla fall glad och ska försöka rida på såhär hela tiden så ska det nog bli bra!

Vill ha lite nya bilder x)