never felt like this before
Jag trodde på dig, litade på dig, kunda luta mig mot dig när jag kände att något tog emot, du hjälpte mig på vägen. Men idag vet jag inte vad som hände. Du tog övertag och tryckte ner mig till botten igen. Och även om jag är ledsen så är det ilskan som jag nu sitter och gråter ut. Jag blev så jävla förbannad. Jag blev så förvånad. På 3 minuter hann du sticka 3 gånger. Jag orkade inte mer så hoppade av och såg dig inte mer den dagen. Min snälla mamma tog hand om dig. Hade jag sett dig hade jag nog kunnat klippa till dig, så jävla sur är jag. Kändes inte rätt att jag skulle bråka med dig mer så därför gjorde jag det.
Jag började se dig som normal. Började göra saker som jag gör på andra hästar. Började se framåt. Men idag vill jag inte ens se dig. Klumpen jag hade i halsen och tårarna som rann på mina kinder när jag åkte hem från stallet. Det kändes som om jag lämnade dig där förevigt, den fina underbara ponnyn du var igår. Känns som om det inte längre är dig jag ser varje dag. Jag har verkligen kämpat, jag trodde för en stund att vi var påväg framåt. Men jag tror att vi börjar om nu.
Klaga inte på mig. Han har stuckit med mig många gånger, och jag har inte tagit det så hårt, men nu vill jag egentligen bara slänga ut han på annons och låta han komma vart fan han vill för jag är så sjukt arg och ledsen. Det finns ingen som tror på mig när jag säger hur han är. Men idag blev jag riktigt jävla förbannad, ledsen och jag vet inte vad.. Känns som om jorden ska gå under..
Vet hur de känns,..
DU borde byta ponny med någon under ett ridpass! De gör vi i vårat stall :)
sv; Jaha, visste inte hur han var.. Förstår att det inte fungerar då. Du gör säkert ett toppenjobb med honom, fortsätt så :)
Han är grymt fin iallafall! :D
säger inte det här för att försöka ändra hur du känner, men jag vill bara få dig att tänka igenom allt. Det har inte gått länge, och jag VET att han kan ändra sig, försåtr exakt hur det känns jag funderade på exakt samma sak, grät hela tiden och visste inte vart jag skule ta vägen. Man vill ha bort problemet, men man kan inte släppa dusty som antagligen är den finaste ponny jag någonsin sett. Tyvärr tror jag att om du lämnar bort honom, kommer det fortsätta såhär. Han får liksom aldrig en ärlig chans, bara flyttar runt till olika oförstående människor. önskar att jag tänkt så när jag hade honom, men nu kan jag inte göra mer för honom än att skriva till dig. Han är en känslig, förstörd ponny som kommer bli värre om han måste flytta mer. Han har flyttat över 5 gånger på ett år, möter nyamänniskor som inte alls vet hur han är tills dom upplever det och inte någon har hanterat det lika bra som du!! Du har det som kan göra honom "normal", han behöver lita på dig bara. Jag ville bara säga det, du kommer klara det, men om jag hade fått göra om allt, hade jag aldrig gett upp denna underbara ponny. Jag saknar honom mer än det går att beskriva, han har personligheten, utseedet, kapaciteten. Det enda han behöver är tid. ge det sommaren, du har tid att jobba med honom. Du är grym tjejen,ge inte upp<3
Jag VET hur det känns. Men jag misslyckades faktiskt och gav upp. Min häst stegrade sig med mig VARJE dag för att hon inte ville gå framåt. En dag så fick hon världens knäpp och var värre än vanligt och tillslut så bockade och bockade hon tills jag åkte av, hon vände bokstavligt talat utochin på sig själv för att få av mig. Den dagen så lämnade jag tillbaka henne till hennes ägare för jag orkade inte hålla på mer. Det pinsama var att jag ridit ponnyn i ett och ett halft år på ridskola innan (hon gick knappt några lektioner alls för hon var för pigg) så där kan man snacka om MISSLYCKANDE.
Jag förstår att det känns hur tungt som helst nu och att du känner dig redo att ge upp. Men jag som ser det utifrån ser ändå, trots dagens bakslag, hur mycket som har hänt under tiden du haft honom. Han är betydligt lugnare i all hantering. Bakslagen kommer nog alltid att komma (det gör de alltid, oavsett vad man gör och vilken häst man har) men med största sannolikhet kommer ni ändå att gå framåt däremellan! Tycker du är väldigt duktig med honom!
carro,ge aldrig upp. jag vet att du kan klara det.
JAG VET det. låt det ta tid det kommer lösa sig.
du kommit så långt med dusty redan nu på så kort tid,fortsätt så kommer ni nå toppen en dag.
----
vet inte om du hatar mig eller inte,men om du gör det så behöver du inte svara på komentaren(du kan svara på msn eftersom ja it ha blogg) men annars kan du får svara om du har/vill svara.
Ge inte upp jag vet att du klarar det! <3
har du någon mail som man kan skriva inofficiellt via?:)
Jag vet att du klarar detta mitt hjärta. Du är en stark person och jag lovar dig att stötta dig genom allt. Det kommer alltid komma bakslag, vissa större än andra. Men även fast det kommer bakslag kommer det gå framåt med. Du får kanske ta en paus då och då för att fylla på med mer energi för att nå ert mål, men sluta inte kämpa. Jag känner dig och jag vet att du verkligen är stark, jag säger det inte bara för att du ska må bättre. Du är en av de starkaste jag känner för du har inte gett upp än.
Tänk hur jobbigt det var i början då? När han stack varje ridpass, du gav inte upp och det gav resultat. Även fast det kanske inte kommer direkt så märker man det på lång sikt.
Jag älskar dig och som sagt stöttar jag dig genom allt <3
det var sorgligt att läsa denna text.. jag har känt den där känslan när man bara vill klippa till hästen, man blir så sur och ledsen.. inget går som det ska då, hästen springer åt alla håll, man blir hårdhänt och känner sig dum .. man känner sig som jag vet inte vad, man vill bara hem, långt där ifrån.. och när det är din egen häst, känslan man inte vill känna, speciellt inte om sin egna kommer, då kan jag bara ana att det är minst dubbelt så illa...
men du keep on fighting, ni är värda en framtid tillsammans, ni båda är värda det och det är värt att satsa på. Ni kan bli riktigt duktiga tillsammans !
