ponyfocus

Svar: Först, tack för dom fina orden. Ja det är synd och vi kommer aldrig kunna veta vad som hänt i england men man har ju sina aningar. Något jag nästan är säker på är att hans relation till människor har inte börjat bra, troligtvis var han hos några som inte brydde sig om honom, och rent ut sagt misshandlade honom. Finns också tecken i hans päls som vi tror är från det. Och om han har en dålig bakgrund med människor tror jag inte den är lätt för honom att glömma. Han har svårt att lita på människor och han kommer nog aldrig kunna bli lika lugn som en ridskoleponny.

Och det där andra frågar jag mig själv ibland med. Och sanningen är att han nog litade väldigt mycket på madde som visade honom för mig och så och han var ju van där så han var inte särskilt spännd där. I och för sig jobbade jag honom inte speciellt mycket, inget alls typ. Red runt lite och hoppade några språng. Och detta var den första ponnyn som min tränare också gillade så vi provred igen. Och jag trillade av och då blev vi säkra på att det var så han gjorde när han blev rädd och vi hade hört att han stuckit ca 3 ggr med förra ägaren så jag tänkte att det inte var någon big deal då. Men när han kom till oss blev allt helt annorlunda.

Jag mötte nya hinder och lärde mig alltid något nytt om honom. 
Så jag kan säga att vi visste inte riktigt att han var så svår förens efter 3 veckor hos mig ungefär.

Men utan utmaning och träning blir man inte bättre. Sant? Och dessutom är han bäst :D